Vuxenhet

Min 35-årsdag ligger nu bara två veckor framåt i tiden men på sistone har saker och ting hänt med mig och jag börjar ana att det är vid 35 som den riktiga vuxenheten inträffar. Fakta är i alla fall att:
* Vi var och sjöng in advent igår och mina ögon blev fuktiga när kören avslutade med Händels "Advent". Jag funderade över hur människor kan låta sådär vackert, och jag fick en stark vilja att också gå till Domkyrkans julinsjungning om några veckor (dock har jag alltid varit nostalgisk när det gäller julen).
* Jag känner mig väldigt inspirerad att bara rakt av köpa de julklappar som folk önskar sig, utan något exter, bus eller egna idéer. Dessutom ska jag nog beställa dem på nätet. Jag tror också att jag kommer att lacka allihop.
* Jag har seriösa funderingar på att gå och lyssna på Juloratoriet med samma kör som sjöng igår.
* Redan i lördags köpte jag 2 st hyacinter, en amaryllis och en julstjärna. Sen så började jag julpynta lite smått hemma. Helt otroligt.
* När en kompis sa att hon ville gå och se Kharmen på Stadsteatern tyckte jag att det lät som en jättetrevlig idé. Hon blev förvånad, hon känner ju mig...
* På sistone så har jag fått en väldig smak för det här med att sortera och igår kände jag mig ärligt irriterad över att färgskalan på tröjorna i garderoben har modifierats.
* Jag har börjat klistra in foton i fotoalbumen utan att skriva något eftersom jag insett att jag inte hinner. Jag bara klistrar in och vill ha det gjort. Vill vara effektiv.

Det här är läskigt, vad är det som håller på och hända? Är det som jag misstänker, att mitt sinne förbereder sig för 35-års-dagen?