Huvud tungt som bowlingklot

Ni vet när man är sådär trött så att man känner att man inte borde sätta sig i bilen och köra? Ibland kan detta yttra sig även när man cyklar - plötsligt vet man inte vart man är på väg eller hur man kom dit, men idag är jag så trött så jag hade seriösa funderingar på om jag skulle våga gå över vägen när jag klivit av spårvagnen på väg hem idag. Jag måste korsa gatan på 3 ställen, varav det kommer bilar från ena hållet på det ena stället och spårvagnar från båda, och det kommer både spårvagnar och bilar från båda hållen på det andra stället. På det tredje stället kommer det bilar från båda hållen. Dessutom kan det komma cyklister och barnvagnar från alla möjliga och omöjliga håll. Det är läskigt, och faktum var att när jag äntligen bestämt mig för att våga gå ut i gatan missade jag bilen som var på väg och höll på att råka ut för en olycka. Det var bara ren tur att det inte kom en cyklist också, för det hade jag glömt kolla. Cykelbanor på trottoarer, vem kom på den briljanta idén?

Orsaken till min trötthet var gårdagens discobowling på Star Bowling . Det slutade med jumbopriset, men varför bryta en tradition som fungerat så bra i flera år? Kul var det i alla fall och det var första gången som man ansåg att min sista-plats skulle föräras med ett pris. Jag ska ligga i hårdträning inför nästa gång (i den sista halva serien som inte räknades tog jag mig faktiskt förbi en kollega och nästan en till, det inger gott om hopp!), och de små söta sockerpillrena i tröstpris-automaten var jättegoda och roliga att försöka pilla ut. Djuice-reklamen med David Hasselhoffs "Freedom" var dessutom så förödande rolig på storbildsskärm att det var värt att alla käglorna stod kvar efter två försök.

Vad passar bättre en sån här kväll, när tanken på att gå ut och roa sig på Kulturnatta förefaller totalt främmande, hur gärna man än skulle vilja, än att trösta sig med Lindt Swiss Premium Chocolate Bittersweet, som passande nog finns i köksskåpet? Är jag chokladberoende? Härom dagen var allt så tröttsamt, trist och segt ända tills eftermiddagsfikat då en Rausch Arriba 70% 40g chokladbit korsade min väg, och efter det var dagen som en ljuv dröm som möttes med glatt humör och positiva förväntningar. Men när vi ändå är inne på choklad så måste jag nämna några av mina absoluta favoriter: Lindt Excellence Ecuador och Madagaskar, som av en händelse säljs i chokladaffären rakt över gatan som har öppet nästan jämt.