Min utopi-dag

Vaknar kl 6:00 på morgonen, totalt utvilad och pigg som en lärka. Stiger upp på momangen och gör mig iordning för dagen. Äter en nyttig och näringsrik frukost. Går en rask och energigivande promenad, det är en skön sommarmorgon, solen lyser och fåglarna kvittrar. Jag tar bilen till jobbet och behöver inte vare sig vänta på eller springa efter någon buss, och trafiken flyter på perfekt. Halv åtta är jag på plats på arbetet där jag ser ut över det glittrande havet. Hinner jobba undan massor av saker de första timmarna innan den värsta anstormningen kommer. Alla kollegor är på härligt sommarhumör och pratar, skrattar och tar alla problem med gott mod. Likaså jag. Alla personer som ringer mig under dagen är antingen såna som får mig på gott humör, som har yttepytteproblem som kan lösas på nolltid eller som löser mina problem. Alla mail som kommer är privata och roliga att läsa. Det kommer inte ett enda jobbmail på hela dagen och jag hinner en bra bit mot botten i min backlogg. Hinner tömma hela min inbox, göra alla saker på att-göra-listan och stänga alla mina "case" i vår casehanteringsapplikation. Inga nya kommer in. Klockan halv fem känner jag mig färdig och nöjd med uträttat arbete och åker hem. Det tar bara en kvart, inget stopp någonstans. Kliver innanför dörren till den välstädade lägenheten där alla papper ligger där de ska, det är nydammsuget överallt, ingen tvätt väntar på att tvättas, bli upphängd, struken, lagad eller vikt, ingen väska väntar på att packas eller packas upp, inga kläder väntar på att lämnas till klädinsamling, inga lådor väntar på att bäras ned till källaren/ut i skräprummet och inga tidningar väntar på att bli utburna till återvinningen. Själv är jag pigg och glad efter en inspirerande dag och ser fram emot kvällen. Sambon har lagat en god och hälsosam middag och väntar med dukat bord ute på balkongen där vi äter och tittar ut över sommarstämningen i folklivet på gatan och uteserveringarna. Efter maten åker porslinet ner i diskmaskinen omedelbums och köket är förstås lika skinande rent som alltid. Vi sätter oss i fåtöljerna på balkongen, dricker cappuccino och samtalar om hur dagen har varit. Lyssnar på någon bra skiva. Ingen dator eller TV, varken i vardagsrummet eller sovrummet, står på. De ringer från Tipstjänst och meddelar att jag just har blivit miljonär. Sedan hör flera gamla vänner av sig som jag inte pratat med på jättelänge och totalt har tappat kontakten med. Kl tio kryper jag ned i sängen med nya, sköna lakan, i det välstädade sovrummet där alla prylar är snyggt nedlagda i sina lådor och inte ligger framme och irriterar. Jag läser ett kapitel i en god bok och sedan somnar jag tryggt.

Ta det lugnt!

Människorna i Budapest var så ostressade. På hela helgen jag var där såg jag ingen som stressade eller gick med snabba steg, tittade på klockan eller trängde sig. Folk var generellt väldigt hänsynsfulla, blygsamma och lugna. I saluhallen när jag skulle titta på en sak och det redan stod en kvinna där så flyttade hon sig, fastän det var hon som stod där först. Ingen försökte pracka på en någonting. Sådär var det hela tiden. När vi hade bråttom för att passa en tid på söndagen så hade vi riktigt dåligt samvete för att vi gick med snabba steg och liksom förstörde stämningen på gatan. Känns som att vi skulle behöva lite influenser därifrån vad gäller tempot. Det var längesen jag kände mig så avkopplad som när jag var där.

Fundering

Har varit på landet i helgen. Väldigt smidigt att resa bort i två helger och sedan upptäcka köket är helt färdigt. Jippie, det blev jättefint! Nu ska vi (eller ja, rättare sagt sambon...) bara få fason på den gamla skorstenen, byta ut den mot ny och sätta in ny kamin, sen kommer allt se kanon ut.
Hur som helst - under promenaden i omgivningarna igår så uppenbarade sig följande fråga i mitt huvud: Varför har en del kor horn och andra inte? Då menar jag inte att det är tjurar, nej nej, de har spenar OCH horn. Har faktiskt inte tänkt på detta förut...det var ju ett tag sedan man bodde på landet :)

Budapest

Måste passa på och göra lite reklam för Budapest, denna fantastiska, för mig tidigare helt oupptäckta stad. Budapest har drygt 2 milj invånare och består egentligen av två städer: Buda och Pest. Buda är den äldre begyggelsen på den västra stranden av Donau där det är mer höglänt, medan Pest är den modernare, platta delen öster om Donau. Utsikten från Donaus strand mot Buda och det maffiga slottet, på gröna (så här års) höjder, är så vacker.
Maten är kanon och inte alls så som man tänkte sig, mycket italienskinspirerat verkar det som. Titta på den här menyn så får ni se. Utelivet verkar också vara på topp, åtminstone på Vigadó Tér som är ett torg fullt av restauranger, barer och caféer med mysiga uteserveringar, och drinkarna är minst lika goda som hemma :)
Shoppingen var kanon, lite billigare än hemma kanske, och inte alls mycket folk att trängas med. Ungerska specialiteter är Tokajviner (dessertvin) med 5 eller 6 "puttoner", pick-salami, gåsleverpaté och paprika. 3 av dessa varor (inte gåslevern) följde med mig hem i väskan.
Kan varmt rekommendera Budapest som resmål, och passa på innan alla andra upptäcker det. Det är bara 2h flygtid och betydligt mindre med turister än t ex Prag vad jag har hört. Jag åker nog snart dit igen känns det som :)

EM och VM

Har just kommit hem från en fantastiskt bra helg i Budapest. Mycket mer om det framöver! Men vilken helg det måste varit här hemma! Medan jag åt och drack gott på Budapests svar på Stureplan så kom det glada SMS-rapporter om att Finland vann schlager-EM och Sverige vann hockey-VM. Det är ju helt rätt! Jag menar, ingen hade väl velat att det skulle vara tvärtom?

Roligt

Ofta är ju andra roliga och får en att skratta, men idag har jag haft några riktigt goa skratt på min egen bekostnad.
1. Fortfarande trött efter helgens resa då jag inte fått chansen att sova ut så läste jag en artikel om myskoxar i Metro. Det hade fötts en myskoxe-unge på Järvsö Zoo. Det pratades i sammanhanget om myskoxekor som jag då utläste som "myskox-ekor" och kommenterade till arbetskamraterna att vad konstigt att det kallas så...några sekunder senare insåg jag mitt avstavningsdilemma...
2. På jobbet supportar jag ett IT-system och det är inte alltid en dans på rosor. Således fällde kollegan kommentaren "Börja jobba med XX (=systemet) - få en cykel på köpet" vilket jag tyckte skulle förevigas på en vacker powerpoint att printas ut och hängas på väggen. Till saken hör att vi nyligen flyttat några våningar upp och att jag väl inte riktigt har satt in default-skrivare än i alla applikationer...ni kan väl själva räkna ut vad som hände...tja, det är väl bara att hoppas att de seriösa snubbarna på Inköp fick sig ett gott skratt...
3. Jag var och hämtade ut mitt nya pass och kunde inte sluta skratta när jag såg fotot. Alltså, hur allvarlig får man vara egentligen? Dessutom hade jag en hårtest som stack ut i en båge bakom örat. Varför blir man alltid så anskrämligt dålig på alla foton som man tar till pass, körkort, passerkort osv?

Avhållsamhet

Att praktisera avhållsamhet är inte lätt. Här sitter man framför TV:n och blir sugen om och om igen, det går bara inte att sluta tänka på det...och eftersom det är fullständigt omöjligt så låter man stegen leda en in i...ja vad trodde ni? Jag pratar givetvis om godisburken som står i köket och inget annat :)
Den som jag tänkte ta med till jobbet för att muntra upp men som har minskat betydligt i innehåll under kvällen...
Min dåliga karaktär har påmint sig de senaste dagarna. I Köpenhamn blev det så mycket shopping att jag när jag kom hem upptäckte att jag endast hade 31 öre kvar på lönekontot. Efter ett uttag av den sista femhundralappen. Så det är inte helt slut än.
/Sparkontoslänsare

Il Divo

Har ju glömt skriva att jag var på Il Divo för ett tag sedan. Ja, ni hörde rätt!
Tanken var att förkovra mig lite inom den mer seriösa musikgenren, fast på ett mer lättsmält sätt. Och vad tyckte jag då?
Jo, de här fyra sångarna, mest tenorer, är otroligt duktiga och skolade, och en del nummer var fantastiska, favoriten för mig var deras version av "Unchained melody". Maffigast var det när alla sjöng på en gång i olika stämmor och med starka röster. Men faktiskt så blev det lite för lättsmält ibland...
När de översätter vanliga popballader som "Unbreak my heart" och "Hero" till italienska och sjunger på operasätt känns det ungefär som när Lasse Stefanz eller Curt Haagers alltid gjorde om bra utländska poplåtar till svenska dansbandslåtar på 80-talet. Japp, det hade jag koll på minsann! Taxichaffissarna som körde skolbussen spelade alltid sån här musik. (Apropå det så var väl det roligaste ändå Bucks Fizz "Making your mind up" som med Curt Haagers blev "Du hänger väl med opp?".)
Nu lutar det åt en konsert med Göteborgs Symfoniker istället, eller varför inte Bocelli. Tips om en mycket duktig tjej som var "förband": Hayley Westenra. Vilken röst! Il Divos symfoniorkester var också kanon, men hördes för lite i mitt tycke!

Språkförbistring i Köpenhamn

Har just kommit hem från en jättehärlig helg i Köpenhamn!
En helt fantastisk stad som det är konstigt att man inte besöker oftare. Och det blir en hel del roliga språkmissförstånd. Vi började med en italiensk restaurang på fredagen, med dyra men maffiga pizzor. Servitören hälsade oss med något som lät som "tjena", vilket jag tyckte kändes lite märkligt då uttrycket hade en viss brist både på danska och elegans. Men lite senare kom jag på det: "Ciao"...
Efter en lång lördag på Ströget (många hundralappar senare...) satt det fint med en middag på Tivoli som stod i en helt otrolig blomsterprakt av tulpaner i alla tänkbara färger. Sen drog vi till en salsaklubb som var toppen! Kanske var det där den värsta språkförbistringen uppstod. Alla vet ju hur det är att försöka prata med någon på ett uteställe med hög musik, och speciellt om man dansar samtidigt. Tänk dig då att personen ifråga pratar danska och inte förstår att du inte förstår, detta uppblandat med lite namedropping av olika salsaband, salsaartister och salsalåtar. På spanska förstås. Förvirringen var total! I ett fall tog det en bra stund innan jag upptäckte att konversationsförsöket var på engelska...
Nästa helg väntar Budapest :)

Ny ordning

Jag har bytt våning på jobbet, och sitter numera i ett kontorslandskap. Det funkar rätt bra - utsikten över Göteborgs hamninlopp är fantastisk - men, i samband med att jag tänker på gemenskapen vi hade på den tidigare våningen, så har jag märkt detta:
En del verkar inte fatta att man ska ha kul på jobbet!? Så fort jag eller mina närmaste kollegor börjar prata eller skratta om något så noterar man arbetsmyrorna lite längre ner som sitter alldeles knäpptysta och stilla framför sina datorer hela dagen och förmodligen känner sig störda. I och för sig är det väl tur för mig att de inte håller på och skrattar och stimmar, för då hade jag blivit störd :)
Men ändå - man är ju där 40 timmar i veckan.
Mer skoj, mer stoj, mer skratt åt folket!
(Och tack kära kollegor som bidrar till detta, om ni händelsevis läser de här raderna)

Välsmakande

Ikväll har jag ägnat mig åt ett av mina stora intressen :)
Således har jag en alldeles fantastisk lista att presentera:
1. Louise 1996 Magnum
2. Pommery Brut Vintage Grand Cru 1995 (dracks på nobelmiddagen 2005)
3. Louise 1995
4. Pommery Summertime
5. Pommery Brut Royal
6. Pommery Springtime

Gissa drycken?

Listor

Nu när min lista över "Den perfekta mannen" är färdigställd och färdigdiskuterad, så hade jag tänkt att göra en lista över något annat intressant. Jag hade en jättebra idé! Men givetvis så spelade mitt superfenomenala minne mig ett spratt och nu har jag ingen aning om vad det var. Men när jag kommer på det, då ni...

Valår

Det är valår i år. Fast då tänker jag inte på det valet som ni alla andra tänker på, för att bestämma sig i det kan man bara göra ett test på nätet och vips så är man en kristdemokrat eller miljöpartist, nej, jag tänker på något mycket, mycket värre: kakelvalet! Alltså, hur svårt kan det vara att bestämma sig för kakel till ynka två kvadratmeter köksvägg? Men det är det kan jag intyga. Det enda kaklet vi hittade som var 100% för mig kostade givetvis 2000 spänn kvadratmetern...
Efter åtskilliga timmars photoshoppande för att få ihop rätta kombinationen hade vi bestämt oss, men då dök det, inte helt oväntat, upp en ny, intressant variant i Hornbach-katalogen, och som dessutom inte fanns på Hornbach senast vi kollade. Jag orkar inte längre...
Undrar om jag har kakel-fobi?

Skilda världar

Det är intressant vad man förändras när man blir husägare. Plötsligt känns yttranden som "Har du sett sekatören?", "Har du sett den andra sekatören?" och "Vi måste göra något åt dräneringsröret som syns därnere" fullständigt relevanta. Det är ju också intressant hur man i rent mental ålder kan ta sig från cirka 18 till cirka pensionär på mindre än ett dygn.